Di Leva och Ian Curtis

En morgon som börjar hos bilverkstaden. Sedan en halvkylig promenad till kontoret. Radion spelar Di Leva när datorn drar igång och jag tänker att nu är det ganska många år sedan vi lirade tillsammans på Valborg i Gävle. Di Leva hade turnépremiär i parken och hela bandet gästade oss sedan för en klubbspelning på Fenix. Bjarne Zan tog en femkrona i stället för Vålans plektrum och rattade alla spakar i botten på en Fender Twin. Det var en bra kväll på Fenix. Di Leva och jag gjorde en duett och minns jag inte alldeles fel fick jag hjälpa honom med texten. Sedan hade vi fest hemma hos Clas (det hade vi ofta på den tiden) och när vi vaknade var det vår.

Jag tittar på ”Control”. Anton Corbijns svartvita och lysande skildring av Ian Curtis och Joy Division. Sam Riley gör huvudrollen som om han aldrig gjort något annat. Kuriosa: Riley hade också en replik (som Mark E. Smith, sångare i The Fall) i lika lysande ”24 Hour Party people”. Den klipptes bort. I ”Control försöker filmens Tony Wilson muntra upp Curtis med att säga: ”Det kunde varit värre, du kunde vara sångare i The Fall”. Det är ganska kul!

Ville och Bollnäs och Oremo

Ville Aaltonen är klar för Bollnäs GIF. Ett tungt nyförvärv efter ”tappet” av Per Hellmyrs.

Fortsätter Sebastian Rajalakso göra mål i kväll? I fjol spelade han med Enköping och den nye kometen är faktiskt polare till Emil Oremo. Fjolårets komet är ju Emils brorsa Johan. Emil Oremo har en osedvanlig näsa för att vistas bland talanger.

Lidl, Tornio och ungdomsfotboll

En yoghurt från Lidl. Det funkar det också. Plus en banan.

Så blir jag uppringd från en bilverkstad i Tornio som meddelar att min VW är klar. Jag förklarar att jag åker Saab och bor i Sverige.

Så har man hoppat av uppdraget som ungdomsledare i fotbollen. Då går 93:orna och vinner en cup. På min tid förlorade dom alla finaler.

Bangsters och vespor

Solen skiner i Söderhamn. Men det ligger fortfarande snö i dikena i Söderala.

Pelle Olsson längtar nog efter EM-uppehållet. Det är inte mycket som stämmer hos Gefle IF just nu.

Nån tycker att jag borde skriva om Bangsters. Så därför gör jag det nu. Swasse, Ubbe och Rolf Rock var en fantastisk trio och ett tag var Hudikbandet riktigt på G. De gav ut skivor på franska New Rose och det är märkligt att genombrottet inte blev ännu större.

Det var en trist start för ABK och SFF.

Vespan är framme. Även om batteriet var mer än dött.

Jonsson som drog till Ålen

Kinesen. Igen. Sedan springer Tjingeling och jag in i en gammal klassiker – Micke Jonsson. Den förre löparen från Bollnäs FIK bor numer i Norge. I Ålen. Jodå, det är sant. Han är dessutom hjälptränare i division 5-laget Ålen IL. Nu är han i Bollnäs med fotbollslaget för två träningsmatcher. Och ett krogbesök. Kämpeplassen i Ålen (den enda krogen för de 2000 invånarna 10 mil från Röros) har nämligen brunnit ner.

Jag undrar om damtränaren Tomas ”Ålen” Åhlström någonsin varit i Ålen. Han skulle göra sig bra som borgmästare där.

Tjingeling och monstermackorna

Sin vana trogen börjar Tjingeling morgonen med en Malenamacka. Stor som ett hus. En riktig monstersmörgås. Trots att han är nyss kommen från frukostbordet.

Det är dags för Brunnmyra Vespavänner (bara två medlemmar, men vi har världens snyggaste T-shirts) att plocka fram vesporna.

Annars är det här årstiden då det är svårt att klä sig. Man fryser på morgonen ifall man ska vara rätt klädd för dagen. Och man är för mycket klädd på dagen ifall man ska vara rätt klädd för morgonen.

Det börjar se illa ut för Bollnäs. Flera har fått gå och en 21-åring har kommit. Nu är det ett måste att Ville Aaltonen vänder tillbaka ifall föreningen har en målsättning att eventuellt nå en slutspelsplats nästa säsong.

En trerätters utan Tjingeling

Lunch är bäst i Hudik. Och framför allt på 49:an. Det blev en trerätters tillsammans med Stridh. Om jag orkat en pannkaka till kaffet hade det blivit en fyrarätters. Tjingeling hade ledigt dragit i sig några pannkakor också efter en stor salladstallrik, räksoppa och pannbiff.

Jag provade en jeansjacka. Den var för kort.

Och så försöker Stridh lära mig när östersjön blir Bottenhavet. Sånt där är jag dålig på.

Hellström och Hellmyrs

I höjd med Iggesund spelar bilstereon ”Inte skyldig nån nåt” och just nu finns faktiskt inget bättre resesällskap än Håkan Hellström.

Per Hellmyrs har ritat på för Edsbyn. Tack för en underbart underhållande Silly season, säger jag. Mästarna är glada, för samtidigt hälsar Kimmo Huotelin att han nu vänder hem till Finland för andra gången.

Bollnäs fortsätter att hoppas på Ville Aaltonen. Han har fått nej av Zorkij och så länge Trubnik och Raketa Kazan fyller på med andra nordbor så ökar förstås Bollnäs chanser.

Skåningen är glad. Trots att han hade tippat 3-0 till Malmö mot Gefle.

Jag läser ”Råd och regler för Strands ungdomsfotboll”. En finfin liten skrift. Tänk om alla föreningar hade ett liknande programblad för sin ungdomsverksamhet.

 

Arbetarlunch och Börty

Det blev arbetarlunch på folkan. Och inte ett bandyrykte trots att dagen passerat lunch. Stöter på Börty som ska ta ut pengar innan jag svänger tillbaka in på kontoret. Solen skiner. Det är dags att plocka fram vespan.

Tjingeling åt 4 bitar kyckling. Själv tog jag 2.

 

Jones och en tidig Tjingeling

Robert kommer med ett stort brev. Det ser nästan ut som ett paket. Det ser farligt ut. Jag tänker på Mick Jones som i sin ungdom jobbade på engelska postverket och öppnade misstänkta brevbomber. Det är ju också ett sommarjobb. Men det är ett harmlöst brev. Om än stort.

Tjingeling kom tidigt i dag. Kanske vaknade han av solen.

Stenberg tror fortfarande att Hellmyrs väljer Skutskär. Går det att spela på?